Det har blivit dags för Mindfulnessbloggens första gästbloggning. Det är Maria Engström som skriver om det spännande området Mindfulness i födandet (mindful birthing). Maria är leg. barnmorska, psykoterapeut steg 1 och MBSR-lärare (Mindfulness-based Stress Reduction). Vi lämnar ordet till Maria:

Det behövs idag en förlossningsförberedelse och ett förhållningssätt som är anpassad till 2000-talet. Kvinnor uppvuxna i vårt västerländska informationssamhälle behöver förbereda sig inför sin förlossning på ett annat sätt än tidigare generationer. Trots vårt kroppsfixerade samhälle är många kvinnor idag ovana vid att vara närvarande i sin kropp.

Kvinnor behöver inte lära sig hur man föder barn, den kunskapen finns lagrad i kroppen sedan begynnelsen. De behöver bara lära sig hur deras sinne/intellekt ska samarbeta med kroppen. Kroppen vet, men det är inte alla gånger huvudet, intellektet, litar till den kunskapen. Vårt sinne, intellektet blir ofta osäkert och oroligt under en förlossning och vill eller tycker att det borde vara på ett annat sätt.  Att acceptera det som är, smärtan, att det tar den tid det tar, det startar när det ska etcetera gör det lättare. För att nå dit behöver vi vara ”här och nu”, det betyder att vi är i upplevelsen av det som sker just nu och inte har uppmärksamheten i våra tankar där uppmärksamheten ofta befinner sig. Om vi blir medvetna om hur vårt sinne jobbar kan vi förhålla oss till det på ett annat sätt, vi kan svara upp ändamålsenligt, medvetet, istället för att reagera automatiskt, ogenomtänkt.

Syftet med Mindfulness i födandet är att vara närvarande i processen för att få en så bra förlossningsupplevelse som möjligt. För det är viktigt ur många aspekter då forskning visar bl.a. att relationen till partnern, anknytningen till barnet kan påverkas negativt vid en svår förlossningsupplevelse.

Istället för att uppleva och delta i det som sker i kroppen när vi föder, hamnar uppmärksamheten lätt i vårt sinne och då ofta i våra tankar. Vi är då i ”huvudet” och lägger mest energi där. Negativa tankar leder till svårare känslor som leder till utsöndring av stresshormoner och kan göra det svårare att föda. Genom Mindfulness-träning odlar vi våra egna inre resurser för att hantera vad som än dyker upp i varje ögonblick och det hjälper oss att bibehålla eller återkalla vår balans och vårt lugn.

Mindfulness eller medveten närvaro är en metod med oerhört stor relevans för nutidens liv. Mindfulness går ut på att ha kontakt med nuet, att ta det innevarande ögonblicket som det kommer – behagligt eller obehagligt, bra eller dåligt. Vi föds med en naturlig förmåga att vara närvarande i nuet men närvaron försvinner utefter vägen och ofta är vi bara närvarande under korta stunder. Människan är allt som oftast omedveten om att hon faktiskt tänker utan avbrott. Det vi tänker om det vi upplever är alltid ett steg bort från upplevelsen. Mindfulness är en väg att få tillgång till vår medvetenhet.

För att vara medvetet närvarande i nuet behöver vi vara i kontakt med kroppen. Kropp, andning, tankar och känslor hänger ihop och påverkar varandra.

Att uppmärksamt följa andningens rörelser är ett sätt att nå dit, till nuet. Varje andetag är nu.  När vi har uppmärksamhet på och följer vår andning, kommer tankarna att vara i bakgrunden. Vi accepterar att vi har tankar men när vi tränar så släpper vi de så fort vi kommer på oss själva med att vara i tanken. Under födandet kan då kvinnan undvika att låta oreflekterade tankar och känslor styra olika skeenden, eftersom det är de negativa tankarna som föder känslor av rädsla och oro. Hon kan istället med medvetenhet möta det som verkligen är.

Genom att ”vara i sina tankar” som ett sätt att kontrollera eller försöka fly ifrån smärtan, ges de känslomässiga och tankemässiga delarna en ökad kraft vilket kan öka smärtupplevelsen. Om den födande kvinnan istället kan använda andningen som ett ”ankare” till nuet och inta ett accepterande förhållningssätt. Då kan smärtan upplevas som den är utan att läggas på tolkningar och omdömen (vilka är tankar). Oro och rädsla, som annars förstärker smärtupplevelsen, får på så sätt inte samma utrymme. En annan stor positiv effekt är att värkhormonet Oxytocin får ”jobba ifred” då stresshormonerna annars har en hämmande effekt på Oxytocinet. Oxytocinet har även en smärtdämpande och lugnande effekt.

Många förlossningsrädda omföderskor som inte var förberedda på hur de skulle hantera smärtan under sin första förlossning beskriver sin upplevelse under den förlossningen som ”det var det värsta jag varit med om”, ”jag var inte där”, ”jag stängde av” vilket är deras beskrivning av att inte vara närvarande i kroppen, att de flydde mentalt. Men att ”stänga av” sin kropp upplevs alltid svårare än att vara närvarande i den under en förlossning. Med kunskap om medveten närvaro och träning har dessa kvinnor fött en andra gång och beskriver en helt annan mycket positivare upplevelse när de var närvarande i sin kropp. Flera har uttryckt att ”det var som natt och dag”. Kvinnor med förvärkar under lång tid blir ofta mycket hjälpta av detta förhållningssätt, de accepterar då lättare sina förvärkar och smärtan upplevs lättare att hantera när de släpper sina tankar om att det skulle vara på ett annat sätt. Istället för att försöka fly, vilket inte går, får de lära sig att stanna och vara närvarande i det som är. Jag fascineras dagligen av hur enkelt det är att förmedla detta och hur lätt kvinnorna och deras partner tar det till sig. Trots allt är medveten närvaro något alla har och föds med och alla har den mer eller mindre tillgänglig. Men det är i utmanande situationer som vi behöver stöd och påminnelse.

Många kvinnor har tankar som – ” tänk om jag inte klarar det”, ”jag kommer inte att orka”, ”tänk om barnet dör”. Livet innehåller inga garantier, och i en förlossning är det samma sak, det finns inga garantier på hur det kommer att bli, hur lång tid det kommer att ta hur det kommer att sluta. Men den garanti man kan ge sig själv är att: ju mer jag överlämnar detta åt kroppen och följer med den med stöd av min medvetna närvaro, då har jag gjort det jag kan för att det här ska gå så bra som det bara kan gå, men de förutsättningar jag kommer med”.

Mindfulness ger kvinnan ett ”redskap” som hon kan ”hålla” sig i och kan ge henne en upplevelse av kontroll. Genom att vara i upplevelsen och fokusera på det som sker nu kan en inre kontroll upplevas.

Den som finns med som stöd under förlossningen, partner och barnmorska gör en mycket värdefull uppgift genom att påminna kvinnan att uppmärksamt följa sin andning under värkarna för att vara ”här och nu”, andetag för andetag, ögonblick för ögonblick.

Jag har även provat Mindfulness framgångsrikt för kvinnor med en påverkad anknytning till små barn. Övningar i medveten närvaro och en acceptans av de känslor som finns läker kvinnan och för henne steg för steg närmare sitt barn, anknytningen förstärks. En CD-skiva med övningar kommer inom snart.

Här finns en intervju med Maria Engström om ”Mindfulness i födandet”.

Maria Engström har företaget Mecora som håller kurser i ”Mindfulness i födandet”.

CD och broschyr i ämnet finns att köpa från hemsidan.

Det har blivit dags för Mindfulnessbloggens första gästbloggning. Det är Maria Engström som skriver om det spännande området Mindfulness i födandet (mindful birthing). Maria är leg. barnmorska, psykoterapeut steg 1...