En modell över mindfulnessbaserade förändringsmekanismer
De senaste åren har en mängd olika modeller tagits fram för att försöka förstå och förklara mekanismerna bakom mindfulnessbaserade interventioner (MBI:er). Dessa har växt fram ur en mängd olika discipliner, som kognitionsvetenskap, affektiv neurovetenskap, klinisk psykiatri och psykologi. Ingen av dessa modeller förefaller dock kunna förklara de relevanta förändringsmekanismerna fullständigt. I en nyligen publicerad forskningsrapport presenterar forskarna Andrea D. Grabovac, Mark A. Lau och Brandilyn R. Willett ett förslag till vad de anser vara en mer heltäckande modell, hämtad från den buddhistiska psykologin.
Många av de tekniker som används i olika MBI:er är hämtade från den buddhistiska kontemplativa, men teknikerna har använts utan att åtföljas av de ursprungliga psykologiska modellerna. Detta har lett till att en stor mängd kontextuell förståelse har gått förlorad. Genom att hämta inspiration från de modeller som existerar inom den buddhistiska psykologin anser sig de tre forskarna ha skapat en modell som förklarar mekanismerna bakom de förändringar som mindfulnessträning leder till. Forskarna kallar sin modell ”Buddhist psychological model”, eller BPM.
Modellen är egentligen allt för komplicerad för att förklaras i den här bloggposten, men jag tänkte jag skulle ge mig på ett försök till en sammanfattning. För den som är intresserad av mer detaljer rekommenderar jag dock verkligen artikeln.
I BPM uppstår medvetenhet om ett mentalt objekt när vi upplever ett stimuli genom våra sinnesorgan eller när en kognition (en tanke, minne, känsla, etc.) uppkommer i vårt medvetande. Ingen åtskillnad görs mellan mentala objekt som uppstår genom yttre stimuli eller inre kognitioner. I samband med att vi blir medvetna om ett mentalt objekt uppstår automatiskt en ”känsloton”, som kan antingen vara behaglig, obehaglig eller neutral. Denna känsloton är vanemässigt betingad och inte samma sak som de komplexa fysiokognitiva tillstånd som vi vanligtvis kallar känslor eller affekter som rädsla, glädje eller ilska. Känslotonen är snarare den omedelbara och spontana affektiva responsen på att vi blir medvetna om en fysisk förnimmelse eller mental händelse.
Våra vanemässiga reaktioner på känslor är att försöka följa de som är positiva och undvika de som är obehagliga. Dessa vanemässiga reaktioner tar sig uttryck som mentala händelser (tankar, minnen, känslor). Eftersom vi reagerar på dessa nya mentala objekt på samma sätt som det ursprungliga stimulit startas en kedjereaktion av mental aktivitet som i BPM kallas ”mental proliferation”. Termen är svår att översätta (”proliferation” betyder ungefär mångfaldigande, förökning eller spridning). Centralt för BPM är att denna process är omedveten, vanemässig och leder till psykologiskt lidande. Vi känner alla igen ”mental proliferation” som exempelvis ältande eller tvångsmässig oro.
Den centrala idén i BPM är idén att alla sinnesintryck och mentala händelser har följande tre egenskaper:
- Sinnesintryck och mentala händelser är flyktiga (de uppstår och försvinner)
- Vanemässiga reaktioner (fastklamrande eller aversion) på de känslor som uppstår i samband med sinnesintryck eller mentala händelser, och en brist på medvetenhet om denna process, leder till lidande.
- Sinnesintryck och mentala händelser innehåller eller utgör inte någon varaktig, separat entitet som kan kallas ”jag” eller ”själv”.
Enligt BPM så leder en direkt och erfarenhetsmässig insikt i dessa tre egenskaper hos sinnesintryck och mentala händelser till en minskning av ”mental proliferation”. Samma effekt anses också ett ett antal andra komponenter såsom acceptans, koncentration och uppmärksamhetsreglering ha. Den centrala poängen i BPM är att det är just denna minskning av ”mental proliferation” som leder till ökat psykologiskt välbefinnande och symptomreduktion.
I artikeln jämförs vidare BPM med ett antal existerande modeller för vilka de verksamma komponenterna är hos MBI:er. Bland dessa återfinns exempelvis metakognitiv medvetenhet, decentrering och defusion.
Jag känner att det är omöjligt att göra modellen rättvisa genom en sådan här kort sammanfattning. Jag kan bara säga att jag tycker den är mycket intressant och belyser ett antal områden som hittils varit dåligt konceptualiserade och följaktligen också dåligt beforskade. Det ska bli intressant att se hur BPM mottas och hur den kommer att påverka diskussionen och forskningen framöver.
