Forskning är en långsam och mödosam process. Sakta men säkert håller det dock på att byggas upp ett starkt empiriskt stöd för de positiva effekterna hos mindfulness. Mängden forskning som görs på mindfulness har dessutom formligen exploderat under det senaste decenniet.

Jeffrey M. Greeson, som forskar vid Duke University har gjort en översyn av en del av den mindfulnessforskning som publicerats fram till 2008. Greeson sammanfattar i en rapport ett antal intressanta forskningsfynd uppdelade i fyra olika områden, inverkan av mindfulness på psyket (mind), hjärnan, kroppen och beteendet.

Mindfulness och psyket

Mindfulnessmeditation är relaterat till minskat psykologiskt lidande, vilket inkluderar mindre ångest, depression, ilska och oro. Mindfulness leder dessutom till minskat ältande (rumination). Sammantaget indikerar forskningen att en av de salutogena effekterna hos mindfulness är en förändring i hur vi förhåller oss till våra tankar, vilket ger ett ökat känslomässigt välbefinnande.

Forskning som syftar till att mäta graden av mindfulness hos personer har visat att de som har en naturlig hög grad av mindfulness, oavsett formell träning i meditation, känner sig mer glada, inspirerade hoppfulla, nöjda, vitala och tillfreds med livet. Utöver de positiva effekterna som en ökad grad av mindfulness ger så är det associerat med en större grad av välbefinnande i sig att vara i ett medvetet och närvarande tillstånd.

Andra forskningsresultat visar att människor med högre grad av mindfulness är bättre på att reglera sin egen känsla av välbefinnande genom större känslomässig medvetenhet, förståelse, acceptans och förmåga att korrigera och reparera obehagliga sinnestillstånd. Förmågan att reglera sitt inre känslomässiga tillstånd i nuet påverkar det långsiktiga psykologiska välbefinnandet.

Studier visar dessutom att mindfulnessbaserade terapiformer, som ACT, DBT, MBSR, MBCT  och MB-EAT utgör effektiv behandling för många allvarliga psykiska störningar som ångestsyndrom, återkommande depressioner, kronisk smärta, borderlinestörning och bulimi.

Meditation och hjärnan

Studier med avbildningar av hjärnan har visat att människor som uppvisar en höre grad av mindfulness har en större förmåga att kontrollera känsloreaktioner i den del av hjärnan (amygdala och anterior cingulate cortex), vilket är associerad med negativa emotioner, genom att aktivera de främre delarna av hjärnan (prefrontala cortex) som är associerat med uppmärksamhet, koncentration och positiva känslor. En annan studie uppvisade förändringar i den frontala hjärnaktiviteten som är kopplade till en upplevelse av positiva känslor som glädje och tillfredsställelse.

Andra studier som använt hjärnavbildning (fMRI) har visat att ̈loving-kindness-meditation aktiverar delar av hjärnan som är associerade till positiva känslor gentemot andra. Dessutom förefaller träning i meditation att vara relaterad till förändringar i hjärnan som är associerade med positiva känslor som medkänsla.

Resultaten visar att det inte bara är möjligt att förändra hjärnans funktion genom meditation och andra mindfulnessövningar, utan att ens förmåga att göra detta ökar ju mer erfaren meditatör man blir.

Mindfulness och kroppen

Det finns ett växande stöd för att mindfulness har en positiv effekt på stress-relaterade medicinska tillstånd som psoriasis, typ 2-diabetes, fibromyalgi, reumatism, kronisk ryggsmärta och adhd. Studier har också visat att mindfulnessträning kan leda till ett förbättrat immunförsvar. Detta antas också vara en av mekanismerna bakom de positiva effekter av mindfulness som observerats vid allvarliga medicinska tillstånd såsom olika typer av cancer och AIDS. Mindfulness har också visat sig ha direkt mätbara effekter på det parasympatiska nervsystemet, reducera kortisolutsöndring vid stressreaktioner och minska inflammatoriska reaktioner.

Mindfulness och beteende

En effekt av mindfulness är en ökad förmåga att observera tankar, känslor och fysiska förnimmelser utan att försöka förändra dem eller agera utifrån dem. Detta har visat sig vara en viktig förmåga när det gäller att bryta destruktiva beteendemönster som att röka en cigarett när man känner sig stressad eller hetsäta när man känner sig nere. Lovande fynd indikerar att mindfulness ökar förmågan att uppleva stress och negativa känslor utan att agera impulsivt och självdestruktivt i ett försök att försöka minska obehag. Studier har visat att personer som tränat mindfulness har en större förmåga att sluta röka, minska hetsätande och reducera användandet av alkohol och droger.

Många av de studier som Greeson citerar är preliminära och de fynd man gjort måste replikeras i fler och större studier. Detta till trots är det spännande att se den stora vidden av resultat och hur mindfulness tycks ha positiva effekter inom så många och skilda områden. Den ständigt och kraftigt ökande mängden forskning som utförs på mindfulness och de lovande fynd som gjorts hittils borgar för en spännande utveckling framöver.

Forskning är en långsam och mödosam process. Sakta men säkert håller det dock på att byggas upp ett starkt empiriskt stöd för de positiva effekterna hos mindfulness. Mängden forskning som...