Är det möjligt att bli lyckligare och må bättre genom att praktisera meditation? Ny hjärnforskning visar på erfarna meditatörer visar att det absolut är möjligt. Nyckeln heter neuroplasticitet, vilken är hjärnans förmåga att förändras och skapa nya kopplingar och aktiveringsmönster.

Richard Davidson är forskare vid University of Wisconsin. Han har funnit att meditation kan förändra hjärnan och leda till större psykologiskt och fysiskt välbefinnande. Dessutom har han funnit bevis för att meditation kan stärka positiva sinnestillstånd som medkänsla, kärleksfull vänlighet, samt leda till en större förmåga att till uppmärksamhet, fokus och koncentration. En artikel från  National Center of Complementary and Alternative Medicine sammanfattar hans forskning.

Försökspersonerna i Davidsons experiment har varit erfarna meditatörer som praktiserat meditation mellan 10 000 upp till 50 000 timmar. I experimenten har dessa meditationsexperter ställts mot en kontrollgrupp med personer som haft liten eller ingen erfarenhet av meditation.

De första experimenten som utfördes gjordes med hjälp av EEG, som mäter hjärnans elektriska aktivitet genom elektroder som fästs vid skalpen. Med hjälp av dessa kunde Davidson påvisa att de erfarna meditatörerna hade en större samordning mellan olika delar av hjärnan. De uppvisade också mönster av synkroniserade gammavågor. Sådana mönster återfinns hos människor som fokuserar sin uppmärksamhet, men då endast i korta perioder upp till en sekund. Hos de erfarna meditatörerna kunde dessa tillstånd vara i flera minuter.

I senare experiment har istället Davidson och hans kollegor använt sig av fMRI (funktionell magnetröntgen) där hjärnans aktivitet kan studeras mycket mer ingående och detaljerat. I ett sådant experiment utsattes försökspersonerna för emotionellt laddade ljud medan de mediterade. Resultaten visade att de erfarna meditatörerna hade starkare aktivering i de områden i hjärnan som detekterar känslor och emotioner. Speciellt gällde detta för ljud med negativa känslor (exempelvis en kvinna i nöd som skriker). Från dessa resultat drogs slutsatsen att meditation kan påverka hjärnan på ett sådant sätt att förmågan till att känna medkänsla, omsorg och uppmärksamet på andras. Längre meditationspraktik leder till ökad förmåga till empati.

Richard Davidson pekar på att en växande mängd forskning tyder på att vi letar efter lycka och välbefinnande på fel ställen. Det forskningen visar är att vi kan förändra vår hjärna och på så sätt vår upplevelse. Istället för att endast leta efter tillfredsställelse och lycka i yttre omständigheter bör vi se lycka som en färdighet som kan övas upp genom rätt sorts träning.

De flesta är medvetna om att fysisk träning är gynnsamt för deras hälsa, men enligt Davidson är detsamma sant för mental träning. Hans forskning visar att det räcker med kanske femton minuters meditation per dag för att uppnå positiva effekter.

Är det möjligt att bli lyckligare och må bättre genom att praktisera meditation? Ny hjärnforskning visar på erfarna meditatörer visar att det absolut är möjligt. Nyckeln heter neuroplasticitet, vilken är hjärnans förmåga att förändras och skapa nya kopplingar och aktiveringsmönster. Richard Davidson är forskare vid University of Wisconsin. Han har funnit att meditation kan förändra ...